Hej alla!
Jag ska börja med att presentera min praktikplats. Den heter Clandestino Institut (CI). I korthet kan sägas att CI har haft en mängd olika verksamheter, men just nu framförallt driver två typer av projekt, det ena är produktion av konserter och festivaler, det andra är att anordna forum för samhällsdebatt (föreläsningar, kommentarsstafetter, paneldiskussion). Det tog ett tag för mig att upptäcka att CI låter mycket (affischer på stan, stora arrangemang) men drivs av ett fåtal anställda, dock med stor hjälp av volontärer vid festivaler och liknande arrangemang. Verksamhetens ramar gives av det ekonomiska stöd som erhålles från Göteborgs stad och exempelvis postkodslotteriet.
Eftersom jag gör halvterminspraktik har jag inte varit mer än knappt tre veckor på CI, och jag är ännu inte färdig med att upptäcka och formulera vilka idéer och drivkrafter som ligger bakom organisationen, eller för den delen uttala mig om hur den fungerar. Ett uppenbart drag är dock att mycket arbete sköts självständigt, och i spatial mening separat, med kommunikation per mail och dropbox. Tekniken skapar utspridningseffekter – trots att CI har ett kontor på Stigbergstorget så sitter vi ofta i olika stadsdelar. Jag tror att många av er andra delar den erfarenheten.
I mitt fall innebär detta att jag inte sällan sitter på den gamla vanliga platsen i vad som numera är omdöpt till Humanistiska biblioteket (bonusinfo till alla flyttfåglar). Och det jag jobbar med liknar inte sällan sådant vi brukar göra i kurser. Ändå är det en annan känsla än när resultatet är en tenta, detsamma och ändå inte. Jag tänker att detta är praktikantens på-gränsen-tillvaro, på gränsen emellan studier och arbetsliv.
Men vilken gräns då, förresten, om vi ser till själva skapandet? Ett alternativt perspektiv på frågan om relationen emellan utbildning/bildning och arbete är då att fråga vad det innebär att en verksamhet är praktisk, att någonting sätts i praktiken. Handlar det om att plötsligt handskas med materia? Är det att inordna verksamheten i ett kommersiellt system? Går gränsen emellan teori och praktik vid universitetets väggar? Eller handlar det inte om teori/praktik, utan en om inte-på-riktigt/på-riktigt – att utbildningen är en övning medan arbetslivet inte är det? Den som vill argumentera för höjda studiebidrag säger att studier är ett arbete. Gränsen blir allt oklarare medan jag stirrar mig blind. Sannolikt går en del av förvirringen tillbaka på det historiskt föränderliga arbetsbegrepp som Sanna nämnde i sitt inlägg igår, alltså att det inte finns någonting som är ”av naturen” och självklart arbete (jag ser fram emot att läsa om vad du hittar i arbetsbegreppets djup, Sanna!).
Jag ska säga något om de uppgifter och projekt som jag påbörjat, framförallt de tre större uppgifter som jag sköter själv och har ansvar för. Eftersom de två första (och största) uppgifterna är utarbetade av mig och CI tillsammans, så blir det i en mening bakvänt att i efterhand söka LA-kompetenser i dem. Mer intressant är kanske att reflektera över på vilket sätt dessa kompetenser kan ingå i ett sammanhang och en kontext, en praktik. Projekten är:
1. en översättning
2. att kartlägga hur ekonomiskt stöd till kulturaktörer i Göteborg fördelas
3. att utreda och föreslå ett bättre system för medlemshantering och medlemsutskick
Texten som jag översätter är skriven av John Llewelyn och har titeln ”On the saying that philosophy begins in thaumazein”. Den refererar originaltexter och översättningar av Platon, Aristoteles, Hegel, Heidegger m.fl., använder och diskuterar begrepp på ett antal språk. Jag blev igår färdig med ett utkast på 11 täta Word-sidor. Vad gäller själva projektet så hade det knappast varit möjligt utan grundläggande översättningskunskap från LA och ett mod uppövat vid mötet med grekiska, latin och arabiska texter.
Sammanhanget på CI är att en film med titeln Thaumazein (förundran) är i slutstadiet av sin produktion. Filmen är en filosofisk betraktelse över bland annat ett uppmärksammat fall där en asylsökande efter språkanalys av migrationsverket (felaktigt) bedömdes komma från ett annat land än han påstod, flögs dit och lämnades varpå han fängslades. Texten är alltså tänkt som en introduktion till titeln/filmen. Varför översätta engelska texter till svenska? Det enkla svaret är att det svenska språket höjer bruksvärdet och tillgängligheten. Planen är att skapa ett tema med översättningen plus nyskrivna texter för en publikation. Projektet i helhet bör kanske rubriceras som kulturproduktion, som dessutom (detta är hur jag förstår det) är ett argument för vår tids behov av filosofi, och tänkande utifrån politiska händelser.
Det andra projektet är mer sökande och ännu inte klart definierat. Jag arbetar med att skapa ett underlag för en kritisk diskussion om kulturpolitik i Göteborg i form av text och diagram. Det handlar alltså om att söka upp och sammanställa information som kan vara av intresse, hittills har jag framförallt använt mig av Kulturnämndens protokoll och dokument. Samtidigt ger det förstås mig inblick i CI och andra kulturaktörers villkor. Det är ganska nyligen påbörjat, men jag tror att en utmaning i detta arbete kommer att vara att hitta ”journalistisk” känsla, alltså gå utöver ett analytiskt, text – och informationsbehandlande arbetssätt. Jag tror att CI och andra som vill föra viktiga debatter och samtal utanför universitetet möjligen är mer beroende av att de ämnen man väljer har en tydlig aktualitet, har diskuterats mycket i media, engagerar, är brännande. Arrangemangen bygger på att människor känner ett behov av att komma dit och diskutera. Därför gäller det också att ha en flexibilitet i programmet. Samtidigt vill man förstås att samtalet ska vara välinformerat, vilket är vad mitt arbete kan bidra med.
Den tredje uppgiften har inte särskilt mycket textanknytning, här talar vi inte Word utan Excel. Den går alltså ut på att hitta ett bättre sätt för CI att ordna sitt medlemsregister och utskick av exempelvis nyhetsbrev. Dock handlar det förstås om kommunikation med olika företag/tjänster. Det är en uppgift som jag delvis känner mig oförberedd på. Hur formulera mig gentemot ett anonymt IT-företag? Hur begär man in prisuppgifter osv., vilka är orden? Detta är förmodligen just sådant som är bra att lära sig genom att försöka, i praktiken.
För att återgå till mitt tidigare, vagare resonemang om praktiken, tror jag att nyckelord är: sammanhang, relevans, bruk. Att omvandla typiskt LA-arbete till praktik handlar om att förstärka dessa faktorer. Skapa organisatoriska plattformar. Utveckla journalistiska instinkter för vilka vinklingar som är intressanta för andra. Skriva användarvänliga texter. Med dessa korthuggna och liksom handlingskraftiga meningar ska jag sluta fila på denna text.
Ses i kommentarsfälten!
