Jag gör min praktik på Landsarkivet i Göteborg. Landsarkivet är en del av den statliga myndigheten Riksarkivet med uppdrag att bevara och arkivera offentliga handlingar enligt offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen har inget utgångsdatum. Detta innebär att offentliga handlingar (domstolsprotokoll, kyrkoböcker, mantalsländer, betyg, etc.) från 1615 ska arkiveras och tillgängliggöras i lika stor utsträckning som offentliga handlingar från 2015. Landsarkivet i Göteborgs uppsamlingsområde är hela Västra Götalands län. Alla papper, all offentlig korrespondens, alla protokoll, alla beslut ska sparas. Sammanlagt sitter Landsarkivet i Göteborg på över 9,5 hyllmil handlingar. Allt detta är dock inte offentliga handlingar.
Utöver alla offentliga arkiv kan även Landsarkivet ta emot s.k. enskilda arkiv: arkiv från privatpersoner, företag eller föreningar. Här har mitt fokus under praktiken legat. Även om den stora massan av enskilda arkiv är företagsarkiv, med många stora västsvenska industrier representerade, har jag under mitt arbete koncentrerat mig på arkiv från privatpersoner.
När jag sökte praktikplats på Landsarkivet berättade jag att genus och kvinnohistoria är ett av de områden jag är mycket intresserad av. Med detta i åtanke kom praktikens syfte att bli en undersökning av genusorienterat synliggörande och osynliggörande i arkivmiljön med fokus på privatarkiven. Jag håller på att skriva en rapport som förhoppningsvis ska kunna användas i Landsarkivets arbete. Detta har inneburit en hel del teoretisk förberedelse; jag har läst böcker och artiklar på samma sätt som om jag skulle skriva en uppsats. Jag har genom det arbete jag gör på arkivet fördjupat mina kunskaper inom genusteori. Jag känner mig nu mycket mer påläst inom ämnet än tidigare och tiden jag ägnat åt genusfrågor har ökat mitt intresse för området. Framförallt blir jag mer och mer intresserad av den ofta ganska abstrakta och delvis snåriga feministiska teoribildning som existerar. Jag vet redan att jag vill skriva min kandidatuppsats med anknytning till detta ämne och jag funderar nu på att läsa vidare inom något masterprogram med genusanknytning.
En annan del i rapportarbetet har naturligtvis varit att försöka knyta an de teoribildningar jag studerat till Landsarkivet. Min plan och förhoppning är att jag ska kunna använda relevanta exempel för att illustrera teorierna och deras bärkraft. Exakt hur denna samanknytning av det konkreta materialet i arkivet och de ganska abstrakta teorierna ska gå till är jag inte helt och hållet klar över ännu. Centralt är dock sådant som objektivitet och tillgängliggörande i förteckningar av arkiv. Förteckningen är den del av arkivet som är sökbar i en databas och därför nyckeln till tillgängliggörandet. Arkiven innehåller så mycket material att om inte relevanta sökparametrar finns så finns materialet i arkivet i princip inte, eftersom det inte går att överblicka.
Inom arkivvetenskapen och framförallt hos enskilda arkivarier finns fortfarande en uppfattning om arkivariens absoluta objektivitet. Inom postmoderna teoribildningar, där genusvetenskapen platsar, ses denna inställning som något föråldrad. När den enskilde handläggaren upprättar en förteckning över ett arkiv kommer förteckningen aldrig vara fullständig; handläggaren gör per definition ett urval kring vad som är viktigt att beskriva. Alltså kommer ”objektivitet” aldrig vara möjlig att uppnå, då handläggaren använder mer eller mindre subjektiva och flytande värderingar eller normer för att göra urvalet. Det är detta som kärnan i min rapport rör, och det är också en av huvudanledningarna till att genusperspektiv inom arkivvetenskapen är så viktigt att lyfta fram. Utan det riskerar till exempel framtida historieforskning att fortsätta präglas och begränsas av ett system som uppfattar sig självt som objektivt när det i själva verket inte alls är fallet.
/Shirin Skoglund
