Ja, titeln jag valt på mina inlägg är kanske laddad med en gnutta mystik, men det finns en väldigt bra förklaring till detta. För precis som Torun så är nämligen jag också insyltad i Göteborgs 400-års jubileum. Göteborg är ett så frekvent ord här på museet att det nästan blivit slentrian. Utställningen vi håller på med kallar vi internt för Göteborgs födelse och handlar om hur och varför staden Götteborgh blev till och vilka människorna i och runt staden var.
I anknytning till denna utställningen så pågår även en utgrävning av Nya Lödöse i nuvarande Gamlestan för att skina med lite extra ljus över Giöthaborgz förhistoria.
Ni kanske har lagt märke till att jag hittills stavat Göteborg på lite olika sätt här och var, och det finns en väldigt bra förklaring även på detta. De stavade nämligen som krattor på 1600-talet och det är väldigt roligt att läsa gamla texter från denna perioden. Ibland får man känslan av att man kan urskilja någon sorts dialekt då de tycks stava orden som de ”låter” vilket egentligen kanske inte är så märkvärdigt då de kanske var just det man gjorde i tex personliga brev.
Lite som min morbror. Han brukar sätta små charmiga post-it lappar till sig själv, var på en det står ”släk lyset”. Blir så mycket mer underhållande och personligt när man skriver med dialekt!
Med detta i åtanke hoppar vi raskt vidare till ett textunderlag jag skrivit om ett särskilt kruthorn, dvs en behållare för krut. I detta fallet råkar det vara gjort av horn. På detta horn finns en mängd olika djurmotiv samt Adam, Eva och kunskapens träd. Jag har vänt och vridit på detta horn i omgångar och med olika perspektiv för att försöka tolka detta motiv och i processen snubblade jag över något intressant.
I Gustav Vasas bibel står det att Adam och Eva åt av kunskapens frukt och fick kunskap PÅ gott och ont. I den senaste översättningen står det OM gott och ont. I dagsläget är det en väldigt stor skillnad, men hur var det förr? Är det en felöversättning vi har att göra med, eller är det faktiskt så att ordet ”på” under 1500-talet är ett betydligt bredare ord än vad det är i dagens akademiska text. I Örebro säger vissa i dagsläget till exempel ”Jag ska börja på fotboll” istället för ”Jag skall börja med fotboll”. Om ”på” betydde samma sak då som det gör idag så kan vi konstatera att betydelsen av texten kan ha varit annorlunda då jämfört med idag. Ordet ”på” och ordet ”om” är närbesläktade iallafall i svenskan. Men då det inte varit relevant för min senaste och mest passande tolkning har jag inte gått vidare med detta och tittat vad det står på latin/hebreiska eller studerat texter på svenska där man använder ordet ”på” men det har gjort mig tillräckligt osäker för att bli fundersam på hur folk som läste detta under 1500- och 1600-talet tolkade texten.
Vilken teori som är troligast har jag inte nystat i, men genom Liberal Arts har vi fått verktygen för att kunna gräva djupare i kunskapens träsk än många andra bemödar sig att göra.
Att vända och vrida på problem som detta är något som Liberal Arts satt i system och något som kan ta oss en bit på väg mot ”sanningen” eller ifrågasätta den.
Detta i form av en djupgående analys av forskning på ämnet för att sedan kunna göra en kvalificerad gissning och gallra ut de teorier som är mindre troliga för att sedan komma fram till ett eller flera svar. Jag får uppfattningen om att detta är en metod som är en av grundpelarna inom Liberal Arts, dvs en utvecklad analytisk förmåga där flera teorier kan vägas mot varandra.
Detta sättet att jobba är dock ingen självklarhet när man skriver ett textunderlag. I teorin räcker det att hitta vad en forskare har sagt och sedan referera till denna i ett textunderlag och vips så har vi ett textunderlag. En mångfacetterad bild är inget krav, vilket inte heller alltid är fallet, men det har varigt vanligt med många olika teorier i de textunderlagen jag skrivit och förekommer ofta i forskarvärlden.
Jag ser ett behov av att de förmågor som erhålls genom bl.a. Liberal Arts appliceras mer systematiskt på min arbetsplats för att på ett hälsosamt sätt kunna förhålla sig till all forskning i de textunderlag som skrivs.
/Daniel Nilsson