Tack vare de olika ämnen vi har studerat på programmet har jag lyckats utveckla ett skarpare öga för helheter. Nu för tiden är det nästan svårt att föreställa sig något utan att plocka ut det från sin egna vetenskapliga miljö. Ett gott exempel på detta är andra terminens kurs i argumentationsanalys och formell logik. Vi studerade med hjälp av ett övningshäfte, vissa av oss blev klokare – andra förvirrade. Faktum är dock att det flesta av oss klarade tentan. Under den andra terminen tyckte många att den “röda tråden” på programmet var näst intill obefintlig, men jag hoppar fram en termin.
Kurslitteraturen vi fick till biologikursen använde sig av just formell logik i många av sina exempel, i ett mer konkret sammanhang där X faktiskt representerade något. Parallellt med biologikursen löpte kursen “Filosofin om Tid & Rum”, ett oerhört bökigt ämne. Under föreläsningarna upptäckte vi vilken nytta vi hade av att förstå implikationer, olika typer av relationer, och andra logiska kvantifikatorer. När vi sedan läste grekiska var semantiken, argumentationsanalysen och logiken till stor hjälp – och man förstod hur språk (speciellt filosofisk argumentation) är uppbyggt på ett helt annat sätt än under det första årets latinkurser.
Nog om det. Temat queer- och transaktivism kartlägger förstås en hel del problem vad gäller jämställdhet och mänskliga rättigheter, ämnet är så att säga fullt av problem som måste lösas och det är (mycket tack vare min tid på LA) min åsikt att problem löses bäst genom fler angreppsvinklar. Därför ville jag helst undvika en enkelspårighet under evenemanget, frågan jag ställde mig själv var “är det lärorikt om människor sitter och håller med varandra?”, och svaret var förstås nej – ingen utvecklas i sin “comfort zone”.
Jag utvärderade därför konstnärernas arbeten och gjorde så gott jag kan för att hålla det så opersonligt som möjligt mellan mig och konstnär. Till slut lyckades jag samla en otrolig skara människor; spelutvecklare, filmmakare, forskare, musiker, målare, musiker och poeter. Gemensamt för de medverkande är förstås att samtliga har stor respekt för mänskliga rättigheter oavsett kön, sexuell läggning eller etnicitet – det intressanta uppstod i hur de tacklar frågorna i sina miljöer. Vissa sympatiserade förstås inte till fullo med varandra, men de flesta kunde respektera strategierna med tanke de olika områdenas förutsättningar. Under evenemanget fick människor se allt från spelutvecklande i realtid till översättningar från de forna arabiska poesiverken. Helt oplanerat startades öppna samtal och “sista-minuten-workshops”, allt för att belysa området på ett så brett sätt som möjligt. Jag har helt enkelt blivit hjärntvättad, men jag klagar inte.
/Stefan Johansson