Jag tänkte ta och använda mina två sista blogginlägg till att berätta lite om mitt självständiga projekt som jag har arbetat med under min praktik. Jag håller fortfarande på att jobba med det så jag kommer inte kunna förklara hur det gick till slut men jag skulle vilja gå igenom hur jag har gått tillväga under terminen och vilka utgångspunkter jag har haft.
När jag började praktiken så var hela min tanke att jag, på något sätt, skulle applicera ett Liberal Arts-tänk på dansen för att skapa en unik dialog. Jag fick väldigt fria tyglar i hur jag skulle gå tillväga med det här eftersom Spinn inte riktigt visste hur vi arbetar och jag inte riktigt visste hur Spinn arbetar. Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så fick jag delta på många arbetsmöten, danslektioner och liknande för att bli bättre införstådd i hur verksamheten fungerar. Jag anordnade också intervjuer med Spinns dansledare så att de kunde förklara exakt vad deras mål med kompaniet är och vad de har för egna tankar om dans.
Min första tanke var att även utföra den här typen av intervjuer med medlemmar av SpinnUnga (och kanske även Spinnväxa). Tyvärr drog det ut på tiden bara att få tid med ledarna, då höstschemat har varit super stressat för alla involverade. Så när jag inte hade några andra uppgifter har jag fått komplettera mitt lilla projekt med egen forskning som skulle kunna ge mig idéer. Det betyder att jag har fått läsa en hel hylla med böcker om dans och dess betydelse för personligt uttryck och utveckling (mycket intressant). Det har också blivit mycket filosofi-läsande (Maurice Merleau-Ponty – ny favorit-filosof).
Jag blev inspirerad av att tala med några rullstols-användande dansare som berättade hur de, genom dansen, helt hade förändrat sin syn på världen och sig själv. Genom dansen hade de fått en ny förmåga att röra sig och därigenom en ny möjlighet att möta världen. Detta tyckte jag var en intressant sak att undersöka närmare. Så min grund-idé var att närmare undersöka vad Spinns olika dansare hade för egna reflektioner över hur dansen hade förändrat deras syn på världen.
Nu blev det dock så att min undersökning gick igenom lite fler förändringar innan den riktigt kom igång men jag går igenom det i morgon.
–
Jag glömde att nämna det i mitt förra inlägg men i en arbetsuppgift som jag har haft så har jag fått förvånansvärt stor användning av vad jag lärde mig från text-översättningskurserna. När Spinn sätter upp workshopar så får deltagarna skriva utvärderingar efteråt. Spinn har även haft några performance-föreställningar där publiken fick delta genom att skriva ner sina livsberättelser eller skriva korta reflektioner osv.
Jag har haft som jobb att renskriva de här texterna och sammanställa dem. Det har faktiskt hjälpt att ha verktygsläran i bagaget när jag skulle tolka de här texterna, som ofta var på engelska och nästan aldrig var skrivna för att vara lättlästa. Det hjälpte till att föra fram vad deltagarna försökte få sagt.
/Vincent Lekblad