Hej igen,
Efter en hektisk dag på praktiken där vi bland annat haft en liten genomgång av innehållsstrategin tänkte jag ta tillfället i akt att skriva lite om svårigheterna med att kvantifiera en humanists kompetensområden. Det är dock inte bara humaniora som ofta springer in i problem med att redovisa vilka praktiska applikationer ens underliggande kompetens kan ha, efter massiva nedskärningar 07/08 var det en hel del mangementkonsulter som satt och klurade på olika sätt att beskriva ”intangibles”.
Så som vi exempelvis jobbat på HejBarn med specifika arrangörer av barnaktiviteter tycker jag illustrerar väl hur man med en vetenskaplig ansats kan börja få ned något brett till ett vasst utbud med tydliga utvärderingsmöjligheter och kritierier för vad som kan anses vara ett framgångsrikt respektive misslyckat resultat. Arbete med en specifik aktivitet eller arrangör har vi valt att kategorisera som en kampanj. Det pågår således många ”kampanjer” samtidigt, exempelvis ”Höstlovsaktiviteter 2017” och ”Bamse på Turné”. Dessa ”kampanjer” inbegriper olika former av arbete, ibland gör vi nyhetsutskick, ibland skapar vi upp annonser och mycket mer. Till alla av dessa material kommer det besökare som efterlämnar besöksstatistik och underlag med hjälp av vilka vi kan se vad som är populärt och omtyckt. Genom att segmentera dessa i individuella kampanjer kan man skapa ett användbart filter i den statistik man genererar för varje ”kampanj”. Denna statistik gör det möjligt att gå tillbaks och utvärdera och jämföra vad som gick bra och dåligt.
Alla som jobbar på HejBarn har numera ett väldigt bra kvantitativt och analytiskt beslutsunderlag eftersom man kan redogöra för sina kampanjers prestationer. Men det finurliga ligger just i de antaganden man gör bakom ridån. Hur får vi ut konkret information från våran datauppsättning? Vilka metriker är intressanta och varför? I dessa diskussioner har humanisten chans att briljera med sina förmågor till kritisk analys och logiskt tänkande. Inte bara för att man måste skapa hållbara teser, men också för att kunskap om människan bäddar för en fördjupad förståelse av de ofta väldigt virriga avtryck vi lämnar efter oss i exempelvis en datamängd.
En annan aspekt där humanister borde kunna konkretisera ned sina bidrag tydligare är inom UX design. På HejBarn jobbar vi mycket med att göra det så enkelt som möjligt för arrangörer, som ofta inte är så tekniskt bevandrade, att skapa och märka upp sina arrangement på ett snyggt sätt. För att förbättra och förenkla måste man först förstå. Och just en sån sak som att reducera förkunskapskraven på teknik har varit en insikt som vi kommit fram till genom att analytiskt attackera problemet. Återigen är grundbulten en mänsklig användare, och så länge det är fallet kommer det finnas ett reellt behov av den akademiska gren som har människan som studieobjekt!
