Käre läsare,
Robert heter jag och praktiserar för närvarande på HejBarn.se , ett uppstartsbolag inom Chalmers Ventures företagsportfölj som har som uttalat mål att utveckla och förbättra livet för barn och deras föräldrar. Man vill uppnå detta genom att tillhandahålla all relevant information rörande aktiviteter för barn och deras föräldrar med fokus på uppmuntra till umgänge och kontakten mellan dem i en era av stress och teknikberoende. För att betjäna och nå ut till de ca 500k barnfamiljerna i Sverige i olika konstellationer så jobbar HejBarn med såväl teknikutveckling, innehåll och traditionella sälj- och marknadsföringsaktiviteter. Totalt under terminen har antalet verksamma personer på HejBarn varierat mellan 8-13 personer och är en utpräglad internationell miljö med engelska som koncernspråk. Som Liberal Arts-student med teknikbakgrund har jag ingått i samtliga delar av verksamheten och fått omsätta den tvärvetenskapliga akademiska ansatsen till konkreta analyser på befintlig verksamhet i praktiken.
Personligen har jag länge varit intresserad av samspelet mellan människa och teknik som jag tycker illustrerar komplexiteten i kausala samband som har växelverkan och reciprocitet; vårt beteende styr teknikutformningen, men tekniken föranleder också beteendeförändringar. I det konkreta fallet för HejBarn möter man en grupp människor vars vardag och liv i stor utsträckning flyttat ut på nätet och digitaliserats, socialt beteende har i detta fallet styrt teknikutbudet. Dock så har det över tid lett till att alla de saker som originerats ”offline” numera även exklusivt skapas och upplevs digitalt och gamla sociala mönster ger vika, teknikutbudet har i detta fallet utformat beteendet. Det är en spännande värld vi lever i idag med hissnande informationsflöden, om man enligt ovanstående modell försöker abstrahera och analysera kan man även som icke-tekniker hitta effektfulla koncept och idéer med potential att omvälva, förändra, förbättra och inte minst försämra!
Hur går min praktik då till i verkligheten? Ett bra exempel på detta är innehållscykeln för en genomsnittlig innehållskategori. Det finns två huvudsakliga indelningar av barnaktiviteter och evenemang, säsongsbaserade och de som är oberoende av säsong. Ett normalt arbetsflöde kan då inbegripa att samla och publicera alla tillgängliga instanser av en specifik underkategori av en säsongsbaserad aktivitetet, kollationera dessa i ett redaktionellt urval och slutligen komplementera detta med informationsartiklar om aktiviteten i allmänhet. Ett konkret exempel på detta är evenemangskategorin barnkalas med X antal arrangörer och tillställningar som skall skapas i kalenderverktyget, sedan sammanställningen i vad som kallas Miniguide där man gjort ett aktivt urval och slutligen en artikel i relation till ämnet (i detta fallet blev det tårtor till barnkalas). Denna modell utgår ifrån ett givet social beteende och försöker anpassa sig så väl som möjligt för att tillgodose behovet som uppstår till följd av det. En viktig process jag bidragit med i detta sammanhang har varit att proaktivt försöka förutspå behovet och de sociala beteendet medels de tekniker som finns för språkanalys och innehållsefterfrågan på internet, exempelvis Google Analytics och Google Trends. Exempelvis så är Västra Götaland unikt i landet vad gäller den semantiska varianten barnloppis, där övriga landet använder termen barnmarknad, men det kan skifta över tid och man måste således vara mottaglig för förändring.
Det var lite om verksamheten i allmänhet, i de kommande inläggen ska jag försöka ge fler exempel på konkreta insatser med utdrag ur lite analysmaterial som jag tagit fram.
Robert
