”Hej, jag heter Henrik och mitt pronomen är ’hen’”. Jag vet inte hur många gånger jag har använt den frasen under de senaste månaderna. Hur folk reagerar varierar men det är just det bemötandet jag vill arbeta med. Jag praktiserar på InterAct, ett utbildningsföretag inom interkulturell kompetens. Men mer korrekt är nog att jag praktiserar hos Kajsa Svensson. Det är hon som är InterAct (ensamföretagare, men mycket samarbetande med andra utbildare). Hon är även anställd på institutionen för pedagogik och specialpedagogik så jag hänger med på utbildningar hon håller i oavsett om de är med företaget eller på universitetet.
Jag hörde av mig till Kajsa för att InterAct hade många bra kompetenser men saknade en som jag har: normkritik ur ett queer-perspektiv. När jag vädrade mina tankar kring hur man bör förhålla sig till HBTQ för att skapa ett mer accepterande samhälle var hennes svar: ”jag tycker du ska göra en workshop om det här.” Vi planerade att den här praktiken skulle bli ett utbyte, jag får lära mig om pedagogiska metoder för att kunna hålla i utbildningar själv, och Kajsa får lära sig hur hon kan vara mer inkluderande i de utbildningar hon håller i.
Kajsa leder många workshops för folk som kommer till Sverige med jobbet. För mig uppstod då frågan om hur man kan introducera människor från andra kulturer till Sveriges (oftast) mer HBTQ-progressiva kultur. Vi kom fram till att vägen till acceptans förmodligen lättast kommer genom kunskap och förståelse. Jag bollade idéer om föredrag om queer-historia och andra saker som jag inte skulle kunna få plats med på en två-timmars workshop. Så jag landade i att designa en workshop med tema Grundläggande HBTQ-kunskap. (HBTQnskap?).
Bara en sak kvar jag vill ta upp idag: vad är en workshop? Ett typiskt trendigt ord som kommer upp överallt, och efter två månader workshoppande har jag kommit fram till vad det är: en mellanstadielektion för vuxna. Det väldigt sällan workshopledaren står och pratar i mer än tio minuter, interaktiva övningar för deltagarna är huvudfokus (leka och lära). Vilka övningar som finns med varierar mycket från gång till gång. Jag har sett gruppdiskussioner (med olika typer av twister), rollspel, övningar som går ut på att gå runt i rummet, och ibland fysiskt interaktiva övningar. Kajsa brukar inleda med en övning som går ut på att deltagarna får gå runt och hälsa på varandra. Det leder oftast till att folk går runt och tar i hand. Sedan får de instruktion om att hälsa på ett sätt som är norm i en annan kultur, som att buga eller pussa på kinden. Eller min favorit hittills: ta i hand och slå ihop varandras axlar så som unga snubbar gör. Hysteriskt stelt.
Imorgon kommer det handla mer om queer.
