Jag, som invandrare, anser att en hel del av integrationsproblem som invandrarna kämpas med är dels på grund av brist på kunskapen om hur saker och ting funkar i Sverige och dels att inte ha en verklig bild om vad är det som avgör hur vår beteende ser ut. Den första delen som handlar om saker och ting i Sverige ska jag inte beröra vid detta inlägg. Jag tycker att allmänbildning och informationsutveckling kan lösa den del här delen av problemet. Men den andra delen dvs att vad som avgör vår beteende egentligen vill jag utveckla lite, eftersom jag tycker att den här delen är betydlig mer komplex som knappt pratas om samt tycker att en sådan fråga är mer intressant för Liberal Arts.
Jag börjar med att berätta om min upplevelse på kursen kompetensutveckling och ledarskap som haft de senaste helgerna. Kursen anordnades av Myndigheten för Stöd till Trossamfund (SST) i samarbete med Sensus och vissa andra organisationer. Deltagarna var från olika församlingar och föreningar runtom Sverige. Man ville skapa en mångfaldig syn för deltagarna. Kursen innefattade bland annat analys av heliga texter, hur en text påverkas av omgivningen, hur religionerna har eventuellt förändrats (historiskt sätt), Svåra Frågor (vad händer i praktiken om man försöker dra isär de kulturella värderingarna som vävts ihop med de religiösa genom tidens gång) mm.
De flesta av kursmomenten var faktiskt kontroversiella och skapade spänning bland deltagarna. Vi var från början uppmanade att varje tema har utbildning syfte och vi ska inte ta illa om det var något vi inte höll med. Det som var intressant och lärorikt för mig bland de andras heta och spänningar var min lugnande hållning under hela kursen. Tack vare Liberal Arts och den verktygslåda som fått under de senaste två åren var utmaningarna förståeliga och mycket lättare att hantera. Även har det varit vissa tillfällen då kändes det att själva föreläsarna hade problem med mångfaldigheten och de själva hamnade i fällan och tappade metaperspektivet vid diskussionerna.
Jag anser att en stor del av integrationsproblem som invandrarna stöttar på beror på framförallt det faktum att vi människor ständigt är under påverkan av miljön (omgivningen) vi befinner oss i. Med miljön menar jag bland annat kultur, utbildning, relationer, samhällskrav, omständigheterna mm. Miljöpåverkan skapar spänning hos oss vilket i sin tur formar vår identitet i samspel med andra (eventuella) faktorer medan vi växer. Alltså bildas vår identitet (våra egenskaper och personligheter) i samspel med den miljö vi lever i. Alltså när man förflyttar sig till en annan miljö, uppstår nya spänningar hos personen. Spänningarnas styrka och längd beror på hur mycket de två miljöerna skiljer sig från varandra samt hur viktig den berörda frågan/värderingen är för personen. För barn är det lätt med miljöförändringar att anpassa sig efter, men ju äldre är man desto svårare blir det.
Alltså, om person A har anpassat sig bra efter kraven i miljö M1, betyder det inte per automatiskt att han/hon kommer att anpassa sig bra i miljö M2 direkt efter flyttningen. För att personen ska kunna anpassa sig bra i den nya miljön kräver mycket ansträngning, insats och tid förstås, eftersom de påverkande miljöfaktorerna är avsevärd många. Dessa faktorer är både synliga (åtkomliga) och svårsynliga (dolda). De åtkomliga känner vi till ofta, men de dolda är i allmänt svåra att upptäckas. De flesta integrationsproblem för invandrarna trots deras försök och ansträngningar, beror ofta på det faktum att de endast tar hänsyn till de synliga faktorerna vid sina ansträngningar. De jämför ofta de synliga faktorerna i båda miljöer och tar ställning till mellanskillnaden utan att vara uppmärksamma om de svårupptäckbara och dolda faktorerna. De synliga faktorerna faktiskt utgör bara en bråkdel av det hela.
Ett omdöme eller ett beteende i princip uppstår inte av samverkan mellan ett sunt förnuft och några få faktorer utan betydlig fler faktorer är iblandade. Själva sunda förnuftet är inte något självklart och universellt som man tidigare trott, utan det är något som är relativt och personligt. Det skiljer sig
mycket från person till person beroende på allt som har skett i personens liv hittills. Ytterligare vill jag understryka att ett beteende eller en ställning hos människan i princip uppstår ur en mycket komplex process i hjärnan med jätte många faktorer inblandade både ini- och utifrån.
När man lever i den miljö man har vuxit upp, brukar det inte krångla mycket mellan värderingar, förhållningssätt och samhällsnormer. Allting är välvävda i varandra och man känner sig hemma. Men när man kommer i en annan miljö, börjar krångel och spänningar då. För att komma undan sådana svårigheter/problem försöker man rätta sig efter miljökraven eller alternativt anstränga sig för att ändra på omständigheterna eller miljön. Jag personligen tror inte att sådana försök eller ansträngningar har betydande positivresultat om man inte tar hänsyn till de osynliga faktorer som kan eventuellt påverka ens omdöme och därmed beteenden så gott det går.
Jag hellre vill hävda att om man bortser från de svårsynliga faktorerna både hos sig själv och hos samhällsnormer vid miljöbytet, har en stor del av de nämnda försök och ansträngningar moteffekt i längd. Som ett typiskt exempel; en bekant familj till mig bosatte sig i Sverige för ca 15 år sedan som kvotflyktingar. Föräldrarna fick relationsproblem redan vid första året och deras fem barn (1-11år vid ankomsten) fick växa upp i ett helvete. Manen försökte avlägsna frun från hennes vänner för att han trodde att problemet var vännerna som provocerade henne att bli självständig. Åt andra sidan försökte frun att bevara friheten hon fått efter ungefär 15 år av patriarkatliv och sagt ifrån. Mannen tvingades att flytta hemifrån. Resultatet blev en olösbar konflikt på bekostnad av bl.a. familjens psykiskhälsa. Båda föräldrar träffar psykiatri regelbundet och barnen plågas av psykos. Mannen skyller på frun och Sverige och frun på mannen. Men om de två hade blivit uppmärksamma om de underliggande faktorer bakom vars handling, skulle de förmodligen ha betett sig annorlunda. Om mannen istället för att skylla på frun eller de svenska samhällsnormerna hade tänkt på hur han behandlade sin fru innan, och om frun visste om att dagens samhällsnormer i Sverige inte uppkom på en gång utan det utvecklades genom tiden samt hade tagit hänsyn till hur hennes beteende kommer uppfattas av mannen som hade en historia av patriarkat bakom sig och istället började sina självständiga beteende successivt, hade familjen med en stor sannolikhet beskådat ett betydligt bättre liv.
När jag är på praktik och träffar ungdomar och personal försöker jag att utvidga deras synsätt genom att peka på de svårsynliga delarna av de aktuella ämnena vid samtalen. Det är tänkt med praktiken att kunna applicera de färdigheter som vi fått på Liberal Arts.
