Skyddsvärnet, min praktikplats, är en ideell förening som jobbat inom idéburen vård och omsorg sedan 1924. Föreningen har tio olika verksamheter i dagsläget som bedrivs dels i en 3 vån byggnad på Haga Kyrkogata 6, dels ute runtomkring stan. Föreningen har jobbat med kriminalvård sedan starten. Hälften av dagens verksamheter går till kriminalvård och andra häften går till integration, omsorg och förebyggande arbete. Jag har min praktik inom den andra hälften. Jag är med två verksamheter, ungdomsstödsboende och projektet Gatupratarna.
Föreningen startade sitt integrationsprojekt i samband med flyktingsflödet år 2015 med 16 platser för ensamkommandebarn (HVB-hem). Innan dess sysslade föreningen mest med kriminalvård. I början av integrationsarbetet var föreningen mycket upptagen med vardagliga praktiska bitar bl.a. att laga mat, sköta ungdomar, sköta avdelningen, ungdomarnas skola mm. Alla ungdomar hade problem med psykiskhälsa, vilket i sin tur krävde mer tillsyn och personalresurs. Föreningen var ny inom branschen och man knappt hann att jobba strukturmässigt med ungdomarnas integrationsfråga åtminstone de första två åren. HVB-hemmet ersattes av ungdomsstödsboende i somras och antalet ungdomar minskade till nio varav sex på avdelningen och tre på lägenhet. Skillnaden mellan HVB-hemmet och stödsboendet är framförallt att ungdomarna själva ansvarar för städning och mat och sina pengar. Mitt praktikarbete på stödsboende har bland praktiska saker varit att sitta med ungdomarna och höra bl.a. om deras problem eller utmaningar som samhället/omständigheterna ställer till och försöka förstå deras situation samt försöka belysa andra aspekter av de aktuella frågorna för dem. Om praktiska saker ägnar jag mig åt bl.a. att läsa ungdomarnas journaler som uppdateras omgående online av personalen, att läsa olika rapporter beträffande verksamheter, läsa olika dokument och publikationer inom Skyddsvärnet, att hjälpa till med städningen mm.
Projektet Gatupratarna startades i september, ett samarbete mellan Skyddsvärnet, Stadsmissionen och Göteborg stad. Gatupratarna möter ungdomarna på olika samlingsplatser på stan vars ungdomarna rör sig mest. Man försöker först att skapa kontakt med ungdomarna först och sedan följer upp kontakten med olika mellanrum beroende på behovet. Man försöker skapa mer hållbar sysselsättning för dessa ungdomar för att kunna slussa dem från en högriskzon vidare till mer trygga och gynnande platser exempelvis till minimaria, skola eller arbetsplats. Att träffa ungdomar på fältet och prata om olika saker bl.a. om hur deras liv ser ut och hur vi kan hjälpa dem, narkotika och vilka problem de möter, höra om drogförsäljningen och kriminalitet, vad liv innebär för dem mm. var nya upplevelser och fördjupade mina kunskaper om hur läget ser ut för ungdomarna framförallt för de som har utländsk bakgrund eftersom de mest drabbade ungdomar vi träffar är ensamkommande barn. Jag får även passa på och lära mig av fältarnas rika erfarenheter kring problematiken.
Under tiden på Skyddsvärnet fick jag känna en humanistisk ande på riktigt bland personaler, vilket bör Skyddsvärnet vara stolt över. Jag läste och hörde mycket och humanitet men att kunna se och känna hos en hel organisation var något helt nytt för mig. Jag ska förhoppningsvis bära denna känsla och upplevelse vidare med mig livet ut. Den andra sak som var överraskande för mig var strukturen kring arbetsfördelningen på Skyddsvärnet. Allting från det stora till det lilla bestäms på teammötet. Allt är skrivet och man bör följa anvisningarna/rutinerna noggrann. Strukturen var och fortfarande är jobbigt för mig men dessutom prisar jag den mycket. Jag började redan att använda mig av dessa erfarenheter.
Med värme
//Mohammad
