Himmelen är varken blå, grå eller brun, för den finns inte. Solen går inte upp eller ner, för den finns inte. Jag deltar inte i kurser eller samtalsgrupper, för de finns inte. Allt som finns är den fiktiva berättelsens romantiserade fasad.
Min praktik stimulerade mig till egna studier inom filosofi, framförallt i relation till filosofisk praxis, men även psykologiska och existentiella delar, som jag tog del av i kursen: negativt tänkande (en livsfilosofi som handlar om realism och medkänsla). De egna studierna tog och tar sin form i läsning av en mängd böcker och texter, som i sin tur har stor påverkan på mig och hur jag förhåller mig till mitt eget liv. Samtidigt är detta bildningstänk, processen av att ta in olika idéer, fördjupa sig i olika teorier och tankemönster, något som utgör en del av Liberal arts. Det är ett sätt att stärka individen, att göra individen mer reflekterande och kritiskt tänkande. Vilket gör individen till en bättre samhällsmedborgare.
Samtidigt som det är stimulerande att finna nya områden själv och bli uppslukad av framförallt filosofi, så saknas en struktur som Liberal arts erbjuder. Samtalen med kurskamrater som skapar förståelse, saknas. Flertalet experter som står till ens förfogande och som är en otroligt nyckfull resurs, saknas.
Jag saknar flov, folket, föreläsningarna, uppgifterna och stressen.
Ida uppmuntrar mig till att fortsätta med filosofisk praxis i framtiden. Att arbeta med att skaffa mig formell kompetens inom området: filosofiska samtal som exempelvis sokratiska samtal. Därtill att legitimera mig inom filosofisk praxis.
Filosofen Joshua Bronson avslutade vårt samtal med förhoppningen att, Sveriges förening för filosofisk praxis (SSFP) eller en annan organisation, ska utvecklas så pass mycket att ett paradigmskifte kan ske. Det skulle innebära att filosofi och liknande områden, kommer att finna sin plats utanför akademin och integrerat i samhället, där filosofisk och närliggande kompetens, kommer att ha direkta kanaler till arbeten i samhället.
Låt mig förklara: ta exempelvis försäkringskassan. Ett otroligt kraftfullt nav som fördelar all form av hjälp till specifika domäner, som bland annat psykiatrin. Men förhoppningsvis så ska snart filosofin också vara en etablerad kanal. Detta skulle förändra samhället i grunden, genom att förbättra möjligheterna till att vården blir mer effektiv, genom att arbeta bredare. Rätt kunskap på rätt plats, samt fler kanaler som kan fånga upp den överbelastade efterfrågan på hjälp. Ett större nät av personer och kunskaper förmår att fånga fler individer.
Joshua frågade om mina planer för framtiden. Jag planerar att efter att ha gjort klart kandidaten till sommaren fortsätta med en master i kritiska studier. När man är färdig med den master finns det möjligheter till fortsatt forskning. Men istället för att stanna i akademin, har jag en vision att även här integrera teoretisk kunskap med samhället. Joshua var benägen att skapa och stödja denna ide och ville avsluta vårt samtal med att säga, att han förhoppningsvis skulle kunna anställa mig om några år.
