På eftermiddagen 13:30-15:00.
Fear of missing out (FOMO), är namnet på en samtalsgrupp som Ida Hallgren (min praktikhandledare) driver tillsammans med fysioterapeuten Charlotte Boman genom hälsolots, i palmhuset, i trädgårdsföreningen. Samtalsgruppen riktar in sig på yngre vuxna människor i ålder 18 till 25 år. Det är en mindre grupp som deltar (runt sex personer), eftersom då kan man fånga in alla individer, alla känner sig förhoppningsvis inkluderade och gruppen blir mer trygg. Genom att utgå ifrån FOMO så ska vi tillsammans hitta vad som är viktigt i livet, trycka ner prestationskraven som drivs upp av samhällets olika institutioner, som exempelvis skolan.
FOMO upplägget handlar om att ta bort krav, ta bort prestationsfokus. Ja att istället agera mot dessa stressande och nedbrytande faktorer. Allt handlar om att hitta perspektiv, fånga lugnet, skapa klarsynthet och se vad den naturliga prioritetsordningen är. Dessa samtal grundas i att det inte finns någon specifik agenda, ingen fokus på prestation alls. För då vänder man på samhällets kvävande krav och gör det möjligt för individer att se vad de kanske borde göra, men att finna lugnet och acceptansen är det viktigaste.
FOMO gruppen har delvis som mål att genom samtal, ta sig vidare till och landa i de stora frågorna om livet, de existentiella frågorna.
Senare på kvällen 18:00-20:30.
Ida Hallgren håller en kurs om negativt tänkande. Kursen består av totalt fem tillfällen, ett tillfälle pågår i två och en halv timme. Ida håller en interaktiv kurs där deltagarna tillåts (uppmuntras) komma med åsikter, frågor och berättelser (någonting som sker ofta). Deltagarna kommer mer eller mindre från olika bakgrunder och det är stor skillnad på utbildning samt arbetsposition (låg och hög plats i hierarkin).
Negativt tänkande handlar om empati och visdom, positivt tänkande skulle ta empati och göra om det till anti-empati och använda människor som ett medel för att uppnå sina egna mål. Men för att verkligen utveckla empati så krävs det att man själv har erfarenheten av de obekväma signalerna som individer exponeras av. Därtill kommer visheten att man har öppenheten och förmågan att ta in perspektiv från olika vinklar.
Men samhället motverkar negativa och rationella röster och föredrar positivt dogmatiska och ytliga perspektiv. Så när de säger till dig: var inte så negativt som om det faktiskt var ett bra argument, så menar de egentligen bara: håll tyst! Det ser ut som ett argument men det är det inte (negativt, rationellt, preventivt tänkande stärker individer, men folk vill inte bemöta det obekväma, trots att det är just det som behövs). Om vi istället stannar upp och tänker på vad negativt tänkande leder till, så ser vi att det leder till kritiskt tänkande, skepticism, visselblåsare, anti-groupthink och mycket mer.
Men det fundamentala i att tänka negativt är att det inte betyder att man är cyniker eller håller på och gnäller, utan att man istället stärker medvetenheten om sig själv, om sin omgivning, om världen, om sin existens och därmed möjliggör djupgående förståelse för livet.
Jag deltar för att få insyn i hur denna samtalsgrupp fungerar och hur den hjälper unga vuxna att hantera ett stressigt liv. Sedan skriver jag om mina erfarenheter, som används som information om Idas olika verksamheterna inom filosofisk praxis, som publiceras på Idas hemsida. Därutöver samlar jag information och skapar texter för en rapport som är huvudmålet för min praktik. (En parallell process sker för kursen i negativt tänkande).
Liberal arts har bidragit med ett antidogmatiskt fokus. Där ingår att fånga ett metaperspektiv, att förhålla sig kritisk, men samtidigt öppen för all möjlig form av kunskap. Liberal arts stimulerar tankarna men öppnar samtidigt upp ögonen.
