Under ett möte för några veckor sedan gällande vad nästa projekt skulle bli för pjäs så fick vi en fantastiskt härlig idé som föll mig precis i smaken. Gör en pjäsbank. Vi satt och diskuterade olika alternativ på pjäser som skulle vara intressanta att göra och kom då fram till att vi kontinuerligt läser pjäser och skapar en samling. Mina kollegor har nämligen talat om att de vill läsa mer pjäser så att de på så sätt har mer pjäser i huvudet. Ett större bibliotek. För mig så betyder detta förstås att jag får göra något som ligger mig varmt om hjärtat. Leta efter och läsa en massa olika berättelser. Att göra en sådan här pjäsbank kommer ju förstås hjälpa teater Hybrid i framtiden när de ska välja ett nytt projekt. Istället för att börja från början så kan de bara gå in och kolla igenom det som de redan har funnit. Lite smidigare och lite bekvämare.

En del av att driva en liten teatergrupp så här i början består förstås av sälj. Vi måste ringa runt och sälja in oss. Detta har varit väldigt svårt för mig. Det är inte riktigt något som vi förbereds på under tiden på liberal arts. Inte så konstigt. Jag har ju blivit en person som är mer bekväm i att sitta och diskutera skillnader mellan den äldre och den yngre Wittgenstein än att försöka med endast ord förklara för folk på telefon hur de verkligen borde boka denna fantastiska teatergrupp som jag gör praktik hos. Eftersom jag också är musiker så kan en ju tycka att jag borde vara bekväm med detta. För jag har ju vart tvungen att göra detta tidigare. Fast då har det gällt mina egna grejer. Inte någon annans. Det är något som jag har upptäck nu att jag kommer vara väldigt bekväm med att klanta till mig om det handlar om mina egna projekt men jag blir nästan som lamslagen av rädslan att jag ska förstöra eller klanta till det för någon annan. En oerhört spännande upptäckt. Under åren på liberal arts så har vi inte riktigt gjort något annat en att arbeta för vår egen skull och med våra egna texter. Vi har aldrig blivit satta i en situation där vi måste arbeta med något som skulle kunna skada en annan människas arbete. Det här kanske är en oklar tanke men jag tycker att det känns konstigt att plötsligt bli utslängd på en praktikplats där på något sätt har en press av att vara duktiga. Skulle det vara mitt riktiga arbete så förstör jag ju endast för mig själv men skulle jag klanta till det på praktiken så kommer det ju endast skada praktikplatsen jag befinner mig på. Jag kommer ju klara mig fint. Jag är ju bara en liten student. Nu när jag skriver det här så känner jag hur lösligt det låter men jag känner faktiskt så här. Jag är konstant rädd för att jag ska göra något dumt. Mer förberedelse inför domedag på praktikplatsen tack! Det är tur att jag har väldigt roligt i alla fall annars hade detta nog varit jobbigt. Tack för mig. Det här var kul.