Welcome to Delicate template
Header
Just another WordPress site
Header

GPCC

november 17th, 2020 | Posted by Ott in Okategoriserade

Mitt namn är Noah Löfqvist och min praktik är på GPCC. GPCC står för The University of Gothenburg centre for person-centered care och etablerades år 2010. Mer specifikt är min praktikplats inom ett forskningsprojekt på detta centrum som just nu arbetar med översiktsartiklar. En översiktsartikel, eller reveiw, är en sammanställning av tidigare publicerad forskning inom ett visst fält för att med hjälp av ett större underlag kunna dra nya eller starkare slutsatser. I skrivande stund har ett steg längre tagits i denna meta-promenad och jag arbetar med en review av reviews.

På grund av mitt val av utbildning har jag haft både för- och nackdelar i min praktik. När praktiken inleddes visste jag ej vad en review artikel var för något, jag hade aldrig hört talas om en personcentrerad vård och min närmsta erfarenhet till forskning var att skriva labbrapporter i kemi. Samtidigt har jag utvecklat en god läsvana, ett kritiskt tänkande samt tränat min förmåga i att sätta mig in i nya områden på kort varsel. Praktiken inleddes med att jag fick en hög litteratur att läsa. Jag läste några “kända” artiklar som GPCC producerat, exempelvis “Ready for Prime Time, Ekman et al 2011”, för att få en inblick i fältet. Jag läste om review-metodik och olika sorter av review artiklar. Därefter läste jag de två review artiklar som projektet jag deltar i arbetar med och mitt arbete kunde därmed sätta igång.

Min första uppgift blev att validera referenser. En projektassistent hade nyligen syntetiserat resultat vilket jag blev ombedd att validera, alltså att läsa texten samt källmaterialet och validera att texten stämmer överens med referenserna. Att läsa en review av reviewartiklar, och jämföra texten med en artikel om patienters följsamhet till HIV-behandling och avgöra hur väl dessa stämmer överens med varandra visade sig vara svårt för en färsk liberal arts student. Efter några dagar var det dags för min första avstämning med min handledare, och det visade sig att mitt arbete var helt okej. Begreppen i texterna började klarna, jag började förstå tabellerna, de olika interventionerna blev tydligare och populationer och kontexter blev intressanta. Mitt arbete har efter detta inkluderat kvalitetsgranskning av de inkluderade artiklarna i vår översikt, skapandet av tabeller med relevant information ur de inkluderade artiklarna samt att jag assisterat i syntesen av resultat.

Praktikens koppling till Liberal Arts anser jag ligga i den etiska och filosofiska grunden arbetet som GPCC utför kräver. Om man ämnar att centrera vården runt personer krävs en förståelse av vad en person är, och hur personen skiljer sig från patienten. Att definiera personen är inget jag kommer lägga stor vikt i här, men om man vill läsa hur GPCC tänker runt detta kan jag starkt rekommendera boken “Personcentrering inom hälso- och sjukvård – Från filosofi till praktik” där man i det tredje kapitlet kan läsa om de filosofiska utgångspunkter personcentrering har.

Istället för personen vill jag lägga lite vikt vid hur personcentrering kan se ut i praktiken. Detta illustreras väl av tre rutiner som presenteras i den ovannämnda artikeln av Inger Ekman. 1. “initiating the partnership: patient narratives”. Stor vikt läggs i patientens berättelse. Den personliga upplevelsen av sin sjukdom bör alltid ligga i centrum av vården. Att som vårdare lägga stor vikt vid den initierar ett partnerskap mellan vårdare och patient. 2. “Working the partnership: shared decision making”. Patienten bör inkluderas i beslutstagande kring vården den får. En stor vikt läggs vid utbytet av information för att finna “common ground” mellan vårdare och patient. 3. “Safeguarding the partnership: documenting the narrative”. Patientens upplevelser, åsikter, värderingen osv skall dokumenteras för att legitimera dem samt att säkerställa en kontinuerlig vård. Genomgående är

partnerskapet mellan vårdare och patient och att en stor vikt läggs vid patientens livshistoria. Ett exempel som ofta ges är att om man som patient finner mycket glädje i att spela golf bör vården utformas, om möjligt, på ett sådant sätt att man kan fortsätta spela golf.

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 Both comments and pings are currently closed.