På min praktik på Mare litteratur finns det en rad olika sysselsättningar, av vilka det främsta är butiksarbetet som bedrivs under ett pass, så som att sälja böcker eller kanske pilla lite med skyltningen och i hyllorna. Något torftigare är den bokföring som måste göras, men som lyckligtvis kan automatiseras lite med hjälp av vissa bokföringsprogram, och något ännu roligare är kanske att planera och fixa med evenemang.
Den syssla som jag dock lagt lite mer tid på än de andra är katalogisering och prissättning av de böcker som donerats eller ärvts ned från något – eller flera – av de antikvariat som förr hållit till i lokalen. Arbetet sker inne på kontoret, ofta med ett en kopp kaffe nära till hands och går ut på att jag letar efter defekter och undersöker priset för andra exemplar på nätet (i de fall sådana finns) innan jag slutligen kommer fram till en rimlig summa för just den bok jag sitter med i handen. Om summan överstiger en sisådär fyrtio kronor skrivs därefter bokens uppgifter, såsom titel, författare, förlag, defekter etc, ned i en digital katalog och sammanställs parallellt även till en annons på Bokbörsen, till vilken jag även fotar boken. Som i fallet med de flesta butiker idag är försäljning på nätet trots allt nödvändigt för att bredda kundkretsen och få den ekonomiska biten att gå ihop.
Att katalogisera och prissätta dessa böcker är ett steg i att – förhoppningsvis – ge dem ett nytt liv och låta både boken i sig samt dess innehåll fortleva istället för att förbrukas. Likväl kan inte alla böcker få åka ut till försäljning, utan ett visst urval måste göras. Denna beslutsfattande aspekt leder såklart till funderingar kring vad som gör att just jag väljer att behålla en bok framför en annan och i slutändan blir det därmed ofta lättast att låta böckerna passera vidare in i butiken, istället för att slängas i plastkassen märkt med ”Emmaus”. Rent krasst är det dock bokens ekonomiska värde som i ett kritiskt läge avgör om den ska gallras ut eller ej, ett känslokallt hjälpmedel för att säkerställa att det finns plats för alla böcker, även om antikvariat ofta också tenderar att agera arkiv.
Som framgår är det ett väldigt mekaniskt arbete. Poängen är främst att säkerställa ett inflöde med ”ny” litteratur både i butik och på nätet samt att priset tycks rimligt enligt någon slags marknad. Som tur är för min skull kan jag också erkänna att arbetet inte känns helt meningslöst – ibland är det till och med lite kul. Detta beror delvis på tillfredsställelsen i att se kassarna med böcker runtom en försvinna då böckerna får flytta ut i butiken (både den fysiska och digitala) där de förhoppningsvis blir sålda, och delvis beror det också på det faktum att jag helt enkelt gillar att omges av böcker, rent generellt.
För det är något särskilt med den taktila upplevelsen av att bläddra i ett välbevarat halvfranskt band från tidigt 1900-tal med förgyllt snitt, känna doften av det gamla papperet och låta sig kittlas av tanken på en förfluten tid. Arbetet öppnar upp för att se boken som objekt, många gånger ett historiskt sådant, och inte bara en osynlig bärare av ett litterärt eller idémässigt innehåll. Och om inte det vore nog förmår ibland också en titel, författare eller omslag väcka min nyfikenhet och leda mig in på ett för mig själv tidigare helt okänt författarskap eller område. Ja, en helt tokig arbetsuppgift är det trots allt inte (när man mjölkar det på mening).
/Hannah
