Under hösten gör jag praktik på institutionen för idé och lärdomshistoria och i det här inlägget ska jag presentera en del av de fynd jag har hittat under mitt arbete i Kb’s digitala tidningsarkiv. Min uppgift har varit att leta efter information av teknisk utrustning på svenska observatorier.

En stor del av materialet är inte särskilt detaljerat och kan grovt delas upp i 4 kategorier.

1) Kungörelser och redovisning av statsfinanser.

2) Notis om föregående händelse såsom att någon teknisk detalj nu var beställd, under transport eller installerad.

3) 1-3 sidiga reportage om exempelvis astronomens vardag eller observatoriets verksamhet.

4) Dödsannonser/livskrönika oftast 10-20 rader beskrivande den dödes livsgärningar. I det här fallet uteslutande astronomer. Här nämns projekt som vederbörande medverkat i eller i några fall någon observation denne gjort.

I min sökning har jag gått igenom nästan 500 artiklar och i min databas har jag nu 50 unika artiklar under tidsperioden 1835-09-23 – 1931-06-13. Jag har i föregående blogginlägg beskrivit en typ av träffar som sorterades bort. (Sökträffarna var på samma sida men inte i samma artikel.) Andra träffar som sorterades bort var återtryck. Många artiklar återtrycktes i andra tidningar och för min studie är dessa inte intressanta. Uppskattningsvis återtrycktes artiklar med stort nationellt nyhetsvärde i mellan 2-5 olika tidningar.

Flest unika träffar rörande ett och samma projekt, med undantag för Saltsjöbadens Observatorium,  fick Uppsala Observatorium, inköp av refraktor och tillbyggnad av vändtorn. Mellan år 1889-1893 hittar jag 7 träffar som jag sammanställt på en tidslinje och presenteras nedan.

1) I tidningen Vårt Land 1889-09-24 under rubriken ”Nya anslag” presenteras här en proposition inför nästa riksdagsmöte. Någon, möjligtvis på Professor Dunér initiativ, äskar för Uppsala universitets räkning pengar för inköp av en ny refraktor. Summan det rör sig om är 63500Kr.

2) 1890-01-18 rapporterar Stockholms Dagblad att Kung Oscar II rekommenderar riksdagen att bevilja anslaget. Här får vi veta att drygt halva summan ska finnas till hands under 1891. Oklart när resterande belopp fanns att disponera.

3) 1890-03-29 publicerar Stockholms Dagblad en kungörelse om beviljat anslag under rubrik ”Åttonde hufvudartikeln – inför statsutskottet” där anslag till ecklesiastikdepartementet (ungfärlig motsvarighet till dagens utbildningsdepartement) redovisas.

4) 1891-02-16 rapporterar Upsala Posten att Professor Dunér, verksam vid Uppsala observatorium, ansöker om ett reseunderstöd på 650kr för att kunna delta på ett vetenskapligt sammanträde vid Paris Observatorium den 31 mars 1891. Vid sammanträdet ska Dunér skriva kontrakt på inköp av astro-fotografisk refraktor.

5) 1891-05-06 rapporterar Sydsvenska dagbladet, Svenska dagbladets lokala redaktion i Malmö, att Professor Dunér är på återresa från Hamburg där han beställt en refraktor från Repsold & Söhne. Refraktorns glas beställs från München, oklart om Professor Dunér själv varit på plats i München för att lägga beställningen.

6) 1892-02-20 rapporterar tidningen Vårt Land att refraktorns införande har beviljats tullfrihet. Någon tullkostnad för refraktorn belastar alltså inte projektet. Enligt tidningen väger refraktorn ”flera tusen kilo”. En relevant uppgift i sammanhanget eftersom, om jag förstått saken rätt, vikt var en huvudparameter vid beräkningen av tullavgiften.

7) 1892-12-20 rapporterar tidningen Post & Inrikestidningar om ett av vetenskapssocietetens sammanträden som ägt rum den 17 december. Under sammanträdet redogör Professor Dunér för det nya vändtornet och den nya nu driftsatta refraktorn.

Källmaterialet ger mig uppgifter om budget, på en övergripande nivå utrustning och vilken fabrik som är tillverkare till refraktor respektive optik. Att det rör sig om Uppsala observatorium är tydligt. Storleken på refraktorn i Uppsala nämns inte under alls i de sju artiklarna jag presenterar ovan, detta avviker från mycket annat material i min sökning. Jag tycker det är anmärkningsvärt, sensationsivern verkar ha varit snarlik dagens och just en detalj som storleken på refraktorn är en uppgift som förekommer i nästan alla andra sökträffar på refraktorer. På liknande sätt i många andra fall av mina sökträffar är brukar slutförd installation vara en nyhet med stor rapportering men i detta fall är det enda jag hittat en kort notis där refraktorn beskrivs som operativ av Professor Dunér.

En möjlig förklaring är de stora luckorna i Kb’s digitala arkiv. Enligt uppgift från UB är Kb’s dagstidningsarkiv tämligen komplett även om långt ifrån allt har digitaliserats. En annan förklaring skulle kunna vara att Uppsalas Observatorium, kanske redan vid budgeteringsfasen, låg i skuggan av något annat. Det fanns helt enkelt inget nyhetsvärde i att skriva särskilt mycket om Uppsala Observatorium just då. Jag har dock inte hittat några andra artiklar som berör något annat svenskt observatorium under samma tidsperiod (1889-1892) men ”skuggan” kan ha varit något helt annat.  

Arbetet i och med arkivet har varit roligt och lärorikt, jag har vidareutvecklat mina färdigheter i textanalys och att identifiera språkliga, tekniska, geografiska och temporala  mönster, strömningar och avvikelser/likheter.

/Otto