En unik möjlighet uppenbarade sig, vilket också är anledningen till varför detta inlägg har dröjt. Min favoritbutik i Köpenhamn, som råkar vara just en parfymbutik, fick besök i form av Filippo Sorcinelli. Förutom att vara en ytterst italiensk man som skapar konst och parfym i nära relation tillverkar han också påvens kläder. I en ateljé i rom sys pärlor och stenar fast på kappor av dyrbart tyg och blir till ovärderliga plagg som bärs av påven och kardinalerna. I samband med överlämnandet till påven parfymeras även tygen med Filippo Sorcinellis parfymer. Utöver dessa ockupationer är han även en passionerad organist.
I fredags befann sig alltså Filippo Sorcinelli på plats i Köpenhamn. Parfymbutiken, Crime Passionnel, bjöd in till vernissage där några utvalda konstverk visades, såväl som en exprimentell påveklädsel. Hans två assistenter stod redo att berätta om och demonstrera parfymerna och konstverken.
Filippo Sorcinelli beskriver sitt arbete för påven som styrt av otaliga regler. För att väga upp denna del av yrkeslivet tillåter han sig dessa kreativa sidoprojekt, som jag fick uppleva i Köpenhamn. Den serie av dofter som jag fascinerades mest av är de dofter som inspirerats av orgeln i Notre-Dame i Paris. De olika ljuden som orgeln kan ge ifrån sig är tolkade i doftform och därefter förvarade i flakonger som även de till formen för tankarna till orgelns uppbyggnad. Idén om att omvandla toner till dofter känns delvis svår att greppa, det verkar högst subjektivt samtidigt som det förmodligen är poängen. Att få uppleva vad någon annan förknippar med olika dofter känns som att få en liten inblick i den personens hjärna.
Efter vernissagen är alla besökare inbjudna till en orgelkonsert i Garnisonskyrkan. Filippo Sorcinelli spelar orgel i en nedsläckt kyrka endast upplyst av levande ljus. Assistenterna sprayar parfymer (Unda Maris 6, Voix Humaine 8, Plein Jeu III-V) över åhörarna.
Med dessa tre inlägg hoppas jag ha fått någon att tänka på doft i ett nytt sammanhang eller på ett nytt sätt. För mig är doft inte längre enbart något oundvikligt i vardagen eller en överflödig lyxprodukt. Jag har fått en ökad förståelse hur detta underskattade sinne påverkar människan omedvetet och medvetet och en liten inblick i hur det figurerar i oväntade sammanhang.
/Petronella
