I den självständiga uppgiften jag arbetar med så intervjuar jag människor som använder arkiv i antingen dagligt bruk eller professionellt. I detta inlägg berättar jag om släktforskare som använder sig utav arkivens resurser för att kartlägga sitt släktträd och hitta historier om förfäderna. Den största resursen för släktforskning är kyrkböckerna som var medeltidens bokföring av befolkningen skriven utav präster som katalogiserade alla människor. Om man anar att en släkting kan vara bokförd i en kyrkbok så letar man upp namnet och kan då se vilken gård personen tillhörde, vem den var gift med, födelsedag och död.
Digitalisering
Däremot fann jag också i intervjuerna att de flesta föredrog digitala material istället för fysiska. De få som föredrog fysiska material tyckte emellertid att digitala material också hade många fördelar som tillgängligheten hemifrån, digitala funktioner som zooming och ljusstyrka och det att material inte slits ut av digital användning. Fördelar med digitala material finns också hos arkivarierna som inte behöver söka upp och lämna ut fysiskt material till användare, att det är en backup som är rätt så mycket oförstörbar och med skapandet av meta-data. Meta-data är den information som beskriver materialet, som när den skrevs, vilken författare som skrev den, kategorin på texten, skicket, vilken hylla den sitter på, osv.
Tack vare de många fördelarna med digitala material har staten begärt att alla arkiv ska digitalisera allt material de har, vilket för släktforskare innebär att kyrkböckerna finns som digitala bilder att se på internet. De intervjuade uttryckte hur enormt hjälpsamt det är med digitala material.
Transkription
Alla av dem intervjuade transkriberar handskrifterna i materialen själva för att förstå vad det är som står. Som släktforskare vill man också dokumentera allting man hittar vilket betyder att man kommer skriva ner all text man läser. De flesta utav dem intervjuade hade också stött på svår handskrift där det kunde ta upp till flera timmar att tyda en enda sida av text. Transkriptionen är alltså ett centralt område i släktforskning och då skulle väl HTR vara ett suveränt verktyg att kunna få använda?
Som jag skrev i första inlägget är HTR inte helt utvecklat och går knappast att använda som individuell släktforskare. Jag har försökt att fråga om vad dem tror HTR skulle kunna vara för deras projekt i framtiden och har fått lite blandade svar. De svarade att HTR skulle vara användbart för att dels läsa vissa svåra ord, snabba upp arbetet och för att kunna söka igenom materialet tack vare meta-datan. Ingen tänkte att det skulle vara ett verktyg som ersätter deras arbete, trots den generella oron om att AI ska ta över våra jobb. I nuläget och antagligen även när HTR är färdigutvecklat så behövs det en människas tänkande för att lösa de problem som inte har med transkriberingen att göra. Även om HTR blir ett suveränt verktyg att använda så kommer det inte kunna ersätta släktforskare helt, utan istället hjälpa dem i deras arbete.
Skepticism till HTR och AI
Däremot fanns det skepticism hos en av forskarna jag intervjuade som handlade om att förmågan att läsa handskrift är en central förmåga man måste ha som historiker. Denne var utbildad i att läsa handskrift och uttryckte inga svårigheter att läsa gamla texter. Förklaringen bakom skepticismen var att det hör till utbildningen att kunna läsa gammal handskrift och att man inte är historiker utan den förmågan. Detta är inte ogrundat, eftersom för att skapa en HTR-modell som kan läsa av gammal handskrift effektivt så måste den ha transkriberad text att jämföra med.
Alla har olika åsikter och uppfattningar och tillsammans samverkar de för att skapa den bästa möjliga samtid för alla. Fast än att AI kanske kan ta över i framtiden kommer det fortfarande finnas behov av människors egenskaper. Akademiska roller kanske bara blir ännu mer eftersökta när hela världen är digitaliserad.
/ H
