“Studenterna ska under terminen analysera sin praktik ur ett liberal arts-perspektiv. Detta ska ske med särskilt avseende på i vilken omfattning de generiska färdigheter och det analytiska förhållningssätt som studenterna förvärvat under liberal arts-programmets två första år kan tillämpas i olika typer av verksamheter utanför utbildningen (exempelvis i samband med utförandet av arbetsuppgifter, för de mål och syften som finns för praktikplatsens verksamhet, i samspelet med andra på praktikplatsen, vid olika former av problemlösning som praktiken ställer dem inför, i aktuell samhällsdebatt, i bearbetandet av erfarenheter och lärdomar från praktiken etc.)”
Detta är kanske en av de många anledningar till att humaniora tappar större roll på marknaden. Med detta syftar jag till humaniorans “sanning före nytta” och dess kontrast mot marknadens “nytta före sanning”. Det är förstås en alldeles för generell bild, men med ordgränsen i åtanke ber jag läsaren tänja sin fantasi. Jag är inte helt övertygad om att humanisten alltid gör sig förstådd, det krävs ibland en ganska ingående förklaring av våra kompetenser – ibland mer konkret än exempelvis “kritiskt tänkande”. Vad som menas när humanisten pratar om just “kritiskt tänkande” tycks mig efter min praktik vara något med självklar definition inom akademin, men för utomstående är den luddig:
-Ja det gör jag. Det väsentliga är dock hur.
Jag förstår att människor tröttnar innan jag hinner förklara just hur jag ifrågasätter. Hur ska jag förklara min kompetens, och sätta den i ett sammanhang som tycks vara av nytta för min arbetsgivare? Som tur är finns det flera humanister som kan hjälpa mig med detta. Det vore därför till stor fördel om institutionen kunde hjälpa oss på traven med att ge mer konkreta exempel, för vissa arbetsgivare skulle sådana underlätta. Fråga mig om det behövs, jag har kommit på ett flertal under höstterminen. Vad jag menar med konkret är förstås det som menas när man talar om den objektivt rätta principen. Alla förslag är välkomna och värda att ha i åtanke. Personligen är jag förvirrad. Med detta sagt vill jag ändå tillägga att jag är nöjd med både min praktik och utbildning, och som med allt annat blir det med dem vad jag gör av dem. Till exempel statsminister eller slarvsylta.
/Stefan Johansson