Hur väljer ett museum vilka föremål som ska vara med i en utställning? Hur förhåller sig ett museum gentemot målgrupper och syften och hur påverkar dessa arbetets slutresultat? Det var några av mina frågeställningar och det jag bland annat ville ta reda på när jag påbörjade min praktik på Göteborgs stadsmuseum. Hur kommer en utställning till liv?
Jag gör en 15hp praktik vilket betyder att min praktiktid är
något kortare än de flesta andra i klassen. Dock har jag hunnit lära mig
otroligt mycket under denna tid. Min handledare arbetar som
utställningsproducent och är mycket entusiastisk och uppmanande, något som jag
är otroligt tacksam för eftersom det gjort min tid här otroligt givande. Jag
har fått ta del av i princip allting och att försöka sammanfatta bara några
delar kommer inte blir lätt, men som tur är har jag två inlägg till på mig.
Det störta och viktigaste projektet jag har fått ta del av är det som för
tillfället kallas Mitt Göteborg.
Inför stadens 400-årsjubileum den 4 juni 2021 planerar Göteborgs stadsmuseet på
att öppna en ny basutställning om Göteborgs 1900-tal fram tills nu. I dagsläget
finns det utställningar om Göteborgs födelse (1600-tal) samt 1700 och 1800-tal
och nu arbetar alltså museet med det moderna Göteborg. Jag hade tur och kom in
i en tidig fas i arbetet, något som har gjort det möjligt för mig att verkligen
delta.
Ett av museets mål med utställningen är att alla, oavsett ursprung, bakgrund, ålder osv ska känna igen sig i något. Att alla ska hitta något i utställningen där de känner att detta är mitt Göteborg. För att kunna åstadkomma den känslan hos sina besökare använder museet sig av bland annat Tingens metod, som är ett nytt sätt för dem att arbeta. Jag har inte möjlighet att gå in i detalj på hur metoden fungerar men i stora drag handlar det om att museet arbetar mer med delaktighet, relationer mellan föremål sinsemellan och människor. Det handlar också om att bjuda in allmänheten till en diskussion om vad Göteborg är och betyder för dem. Stadsmuseet är noga med att, speciellt i denna utställning inte ha något tolkningsföreträde, det skulle givetvis förstöra hela poängen.
Ett sätt att bjuda in samhället till diskussion har varit genom så kallade referensgruppsträffar och i de momenten har jag fått vara mycket delaktig. Projektet har en innehållsgrupp på sex personer som för tillfället har det övergripande ansvaret med utställningen och det är innehållsgruppen som ansvarar för att nå ut och träffa så många olika grupper som möjligt. Med vikt på så varierande grupper som möjligt. Alltså människor som är födda och inte födda i Göteborg, födda och inte födda i Sverige. Människor från förorter, innerstan och nyinflyttade. Från barn till pensionärer. Vi har bland annat träffat en SFI klass, kontorsarbetare, poliser, RFSL, Röda Korset, barn i årskurs två och några fler. Jag har anordnat två träffar, en träff med Liberal Arts studenter från år ett och tre samt en träff med Göteborgs Spårvägar.
Under träffarna får deltagarna diskutera vad de själva anser vara typiskt Göteborg men också vad de tror andra anser vara göteborgskt. Främst frågar vi efter föremål, alltså vad de skulle vilja att museet ställde i en monter. Vi har också med ca 30 bilder ur museets arkiv där deltagarna får plocka upp bilder de själva tycker passar deras bild av staden och berätta varför. Det är bilder på allt från Volvo till Göran Johansson, kullersten, spårvagnar och landshövdingehus. Oftast för jag anteckningar och ibland är jag med och diskuterar. Efter träffarna sammanställer jag anteckningarna och för in de valda föremålen i Excel för att ha koll på statistiken. Vad tror ni leder just nu?
En viktig del i museets arbete med 1900-talet är att inte glömma viktiga händelser. Som till exempel de två världskrigen, Backabranden och spårvagnsolyckan 92. Hur jag har fått vara med och arbeta med det och om Liberal Arts kunskaper har hjälpt mig här får ni veta i nästa inlägg!
2019.12.09
