Denna höst befinner jag mig på Mare Litteratur. Mare, som de invigda kallar det, är först och främst en bokhandel med ett utbud av såväl nyutgivna som antikvariska böcker. Verksamheten startades 2020 av ett litet gäng som träffades under sin studietid på LIR, Institutionen för Litteratur, Idéhistoria och Religion, vid Göteborgs Universitet och deras studier märks av i utbudet. I det allra första av de två rummen som utgör butiken finns hyllplan markerade med ”Idéhistoria & filosofi”, ”Litteraturvetenskap” men även sådant som ”Genusvetenskap”. Kryper man längre in, in i det andra rummet med de röda fåtöljerna, väntar dock även sådant som sci-fi och mysiga deckare, intill de gamla Strindbergbanden.
För den som gillar böcker och att läsa är det en fröjd att kliva in i butiken på Torggatan 14 och låta sig omfamnas av bokhyllorna och de mönstrade tapeterna. Ibland ges även tillfälle att vistas i lokalen efter ordinarie stängningstid när den, trots sin ringa yta, då och då används för annat än butiksverksamhet. En sådan kväll kan det anordnas quiz, samtal, uppläsningar eller andra mindre evenemang – helt utan avgift och öppet för allmänheten.
I kontrast till dessa kvällars sorl och musik är det dock för det mesta en väldigt stilla miljö. För den som står i kassan är det uppskattat, men denna stillhet vilken till stor del beror på det lilla antal kunder som passerar under en dag är också talande för hur intresset ser ut för just böcker, nya som gamla.
Jag kommer att tänka på en man, han som för ett par veckor sedan klev in i butiken för att fråga om vi tog emot böcker. Ja det gör vi, svarade en av ägarna bakifrån kassan, men tyvärr kan vi inte ge dig nåt för dom. Mannen såg tydligt besviken, nästan lite upprörd ut när han fick höra detta och han vittnade uppgett om en liknande situation på stadens andra antikvariat – ofta fullt, eller så saknades möjlighet att ta emot böcker annat än som donation.
Den brist på verklighetsförankring som alstrat hans besvikelse gjorde mig lite häpen. Detta faktum att han trott att de böcker han kom hade ett (ekonomiskt) värde. Som om han inte märkt av antikvariatens och bokhandlarnas hotade status de senaste årtiondena, eller för den delen det dalande intresset för böcker jämte det digitala läsandets boom i och med såväl läsplattor som ljudböcker. För visst vet alla att det inte finns några big bucks att hämta hem i sådana här verksamheter? Att deras existens allra främst beror på ett mer eller mindre ideellt engagemang som utförs genom samverkan mellan flera parter såväl inom som utanför verksamheten. Har det här undgått vissa? Hans reaktion tycktes peka på det sistnämnda, men tyvärr hann jag aldrig fråga ut honom om det hela innan han i jakten på sin lilla vinst tog sina kassar och rullade vidare till nästa antikvariat i sin nya, vita kombi.
/Hannah
