Bakgrundsforskning
Jag har inte bara hittat och intervjuat forskare och släktforskare, utan jag har också satt mig in i ämnet om informationshantering i arkiv för att bättre förstå hur HTR skulle kunna påverka på olika sätt. Joseph Pugh (Pugh, J. Information journeys in digital archives. EngD thesis, University of York. 2017) skrev om användares behov av information och hur det uttrycks i olika former. Vissa letar efter stora mängder data för att försöka hitta något dem letar efter, andra söker en specifik typ av data och någon kanske letar efter det den letar efter. I forskning stöter man på många problem i informationssökning och alla har olika taktiker för att ta sig an dessa. Enligt Pugh (2017) är det arkivariens jobb att förstå vad deras behov är, oberoende av vad forskaren ber om. Vad detta betyder är att användare ibland går tillväga på fel sätt, kanske på grund av en missförståelse för hur arkiv fungerar. Till exempel kan vi ta en forskare som ber en arkivarie om mängder av data för den antar att det den letar efter kommer finnas inom den mängden. Forskaren kanske har rätt, men arkivarien förstår att deras taktik kommer ge dem så mycket data att det är helt orimligt att söka igenom allt, det är nästan lika bra att läsa alla dokument i hela arkivet. Då måste arkivarien förstå vad behovet är, istället för att helt enkelt göra som forskaren vill, och justera sökningen för att få ett rimligt antal material för forskaren att söka igenom. Ett annat enklare exempel skulle vara en forskare som inte ens vet vad den letar efter, alltså letar efter det den letar efter. Då kan arkivarien som har en bättre förståelse för arkivet ge forskaren en sökterm att gå efter.
De digitala arkiven
Allt detta som Pugh (2017) skriver om handlar om hur arkivet fungerar fysiskt. Idag sker den mesta utav sökningen av användare i arkiv digitalt hemifrån där det inte finns arkivarie att direkt fråga om hjälp. Pugh (2017) gjorde några studier om hur digital chatt, email och telefonsamtal med arkivarie via Storbrittaniens Riksarkivs hemsida kan hjälpa användare. Dessa hjälpmedel är till för att återinföra arkivarien i sökprocessen och Pugh (2017) fann att det kunde hjälpa sökare att hitta rätt.
HTR i sökmotorer
Kan HTR då användas som ett digitalt hjälpmedel inte bara för transkribering men också för sökning efter material? Som vi redan vet kan HTR användas för att skapa meta-data, som i sin tur kan hjälpa användare snabbt kolla igenom material efter deras sökord eller för att få bättre matchningar i sökmotorer.
Eftersom jag bara intervjuat användare utav arkiv har jag inte fått något svar från dem om HTR skulle kunna fungera på ett sådant sätt, men intervjuer har gjorts utav en student vid Lunds Universitet.
Camilla Schöns forskning
(Schön, C. HTR in the making: How Handwritten Text Recognition is made within three Swedish archives managements. Examensarbete i Lunds Universitet. 2023)
Schön (2023) skriver om hur HTR används av olika arkiv för att arbeta mot digitaliseringen som är en av arkivens uppgifter. De hon intervjuade var projektledare inom arkiv i Sverige som utforskade hur HTR kan bidra till digitaliseringsprocessen vi befinner oss i. Ledarna nämnde mycket utav det dem jag intervjuade tyckte om arkiv. Dels att materialet inte slits ut, blir mer tillgängligt tack vare internet, mer läsbart och mer sökbart. Schön (2023) skriver i Fortsatt Forskning att åsikter från användare skulle vara användbara, precis det jag har gjort i mitt projekt.
Det är mycket roligt att se att mina intervjuer har funnit att projektledarna hade rätt i deras spekuleringar. Då hade det bara varit just spekulering om vad användare skulle tycka, men eftersom mina intervjuer har funnit att användarna också gillar tanken att kunna snabba upp transkribering, att ha mer sökbart material och tillgänglighet via internet så har projektledarna rätt.
Visserligen var detta inte så oförväntat, det är självklart att förbättringar är välkomnande hos användare, men att ha konkreta svar är ju en fundamental aspekt av forskning.
/ H
