6/ 12

Som en del av arbetet på CLASP, fick jag uppdraget om att hjälpa en PHD student med hennes undersökning om hur metaforer påverkar människans språkanvändning samt beteende i konversation.

Annotation i det här arbetet innebär att identifiera metaforen i en utskrift. Texten är en dialog mellan två individer. Med hjälp av underlag, refererande uppsatser och undersökningar samt guidelines och lathundar kring metodder för metafor identifiering skall man markera dem begreppen som är metaforiska. Det som krävs är att ha bra koll på vad en metafor är och hur den kan urskiljas, (detta genom att ha läst på underlagen och hjälpmedeln). att utgå ifrån sin intuition eller ”att tro” ’r inte väldigt effektiv för en undersökning. I första hand ska man läsa igenom hela dialogen och markera dessa, sedan ska man för säkerhet skull och en säker resultat slå upp dem i en metafor lexikon.

Informationen om att den här undersökningen genomförs med syfte att förstärka information och databaser inom området ger mig förståelsen och pressen om hur viktigt den här arbetet jag gör egentligen är.

Projketet om metaphors in Dialogues kommer att publicerar is form av forsningsessä och eventuellt användas som trovärdig hjälpmedel för framtida undersökningar inom ämnet. Min uppgift är då möjliggöra trovärdigheten av arbetet och få fram ett resultat på att den här metoden som används är användbart och effektivt.

Här genomför jag en interrater reliability check, där jag markerar eventuella metaphorer i utskriften, tar reda på deras betydelse och budskap via en corpus och sedan kör reliability testet och får ett resultat om hur många procent korrekt det var. Som en nybörjare fick jag på första omgången 80% överenskommelse av metaphoricity ur 1212 subturns. Eftersom den här arbetet skulle redovisas gjorde jag en andra omgång av samma transcript och fick ett resultat upp till 97,1 % rätt resultat.

Det mest intressanta för mig var att även om transcripten var på den engelska språket och hela projektet refererar till den internationella språket, så kan man förstå innerbörden av metaforer även på andra språk. Speciellt om man själv är flerspråklig. Så för att kunna utrycka oss så väljer vi att byta ut begrepp med andra begrepp och skapa en synonym ur bytet på något sätt. Ibland kunde jag inse att vissa metaforer är internationella. Med detta menar jag att samma koncept används i flera olika kulturer. Jag kunde genom den här arbetet förstå hur viktigt roll vårt språk har på oss som individ och vårt beteende.

Visste ni att metaforer kan uttryckas i form av ”avsiktlig” och ”icke-avsiktlig” Alltså, ”Deliberate” and ”non-deliberate” Metaphors, i en konversation? Något som man oftast kan tro sig är att det är avsiktlig, via personen som uttrycker sig, ellerhur?

I nästa del kommer jag berätta mer om avsiktliga samt icke-avsiktliga metaforer, eftersom dessa har varit en stor del av mina senaste veckor på praktiken.

Allt gott,

/SN