Hej för sista gången, Nu när min bloggvecka är över och jag även snart slutar på praktiken är det dags att reflektera lite över tiden som har gått och vad man fått lära sig. Jag har försökt att delge så gott det går vad jag fått jobba med och lite hur Liberal Arts kommit mig …
Read more →

Hej igen, I detta, mitt näst sista inlägg, tänkte jag skriva om hur jag jobbat med utvecklingen av arbetsprocesser under praktiken istället för konkreta uppgifter. Jag slås ofta av hur många paraleller det går att dra mellan olika vetenskapliga ämnen men även mellan vilt skilda näringslivsgrenar. I de förnämliga litteraturvetenskapliga kurserna med Dag Hedman fick …
Read more →

Hej igen, Efter en hektisk dag på praktiken där vi bland annat haft en liten genomgång av innehållsstrategin tänkte jag ta tillfället i akt att skriva lite om svårigheterna med att kvantifiera en humanists kompetensområden. Det är dock inte bara humaniora som ofta springer in i problem med att redovisa vilka praktiska applikationer ens underliggande …
Read more →

Hej igen, En ”paradox” jag slås av som har sysslat med webb, e-commerce och digital marknadsföring är att framsteg inom de tekniska områdena som textuell sökning, algoritmer för sortering och utvärdering, ramverk och nätverkshastigheter allesammans har lett till en återuppståndelse för klassiska kunskaper som exempelvis semantik, logik och argumentationsanalys. I takt med att våran förmåga …
Read more →

Käre läsare, Robert heter jag och praktiserar för närvarande på HejBarn.se , ett uppstartsbolag inom Chalmers Ventures företagsportfölj som har som uttalat mål att utveckla och förbättra livet för barn och deras föräldrar. Man vill uppnå detta genom att tillhandahålla all relevant information rörande aktiviteter för barn och deras föräldrar med fokus på uppmuntra till …
Read more →

Hej klassen, treorna och Moa. Och ni andra som har hittat hit! Jag heter Alice Månsdotter Viklund. Jag läser mitt tredje år på Liberal Arts-programmet vid Göteborgs Universitet, och gör just nu min praktik på Dramaten, mer specifikt på Unga Dramaten. Och här kommer mitt första, lite försenade, inlägg. I skrivande stund sitter jag i …
Read more →

”När våra gudar falla och vi stå ensamma bland spillror, så utan fäste mer för våra fötter som klot i rymden – då skymtar du ett ögonblick, du höga Skönhet. Då, endast då. Så sträng som eld du talar tröst: ’Vad som än falla – jag står åter.’ O stanna, stanna, heliga, och fräls min …
Read more →

”Rosewater sade en gång något intressant till Billy om en bok som inte var science fiction. Han sade att allt som fanns att veta om livet stod i ’Bröderna Karamasov’ av Fjodor Dostojevskij. ’Men det räcker inte längre’, sade Rosewater.” Kurt Vonnegut, (1969), ”Slakthus 5”, s. 127, Stockholm: Nordstedts Jag hoppas inte att ni har …
Read more →

”Hemulen vaknade långsamt och kände igen sig själv och önskade att han var någon han inte kände. […] Han försökte vara hemulen som alla tyckte om, han försökte vara hemulen som igen tyckte om. Men han var och förblev bara en hemul som gjorde sitt bästa utan att någonting blev riktigt bra.” Tove Jansson, (1970), …
Read more →

”Vad finns det kvar åt oss som nu behöver vartenda ord som svarar mot ett gränslöst i omätbara avstånd utlagt Hades. Vi tvingas söka oss till andra ord som kan förminska allt och krympa allt till tröst. Ett oanständigt ord blir ordet Stjärna, anständigt skötets namn och kvinnans bröst. En oanständig kroppsdel blir vår hjärna …
Read more →