Tack Jenny, nu tar jag över facklan efter dig och bloggar vidare från Göteborg & Co.

”Tjahallåååvälkommen!!!!såhimlakulattduärhärrenässansmännska!!!!!:)”

Något åt det ”tabortallnervositet”- hållet lät det i slutet av augusti, när jag tagit hissen ända upp till sjunde våningen till Göteborg & Co trånga utrymmen vid Svenska Mässan, ett stenkast från Flov, och stigit in över tröskeln till det ”verkliga” arbetslivet. Jag blev, förutom det mycket varma välkomnandet, genast tilldelad ett skrivbord i ett långsmalt kontorslandskap, en dator, en mobil, en välkomstblomma, och många nyfikna frågor från höger och vänster om Liberal Arts och vad vi förkovrar oss i på det programmet.

Jag gör min huvudsakliga praktik på Göteborg & Co Kulturkalas, närmare bestämt Barnens Kulturkalas som min handledare är producent för och vars arbetsuppgifter jag får ”följa” och jobba med, men jag är då och då också ”utlånad” till Vetenskapsfestivalen, Julstaden och Göteborg 2021 (planering inför Göteborgs 400-års jubileum), som är andra event som Göteborg & Co ansvarar för.

Kultur, medel eller mål?

Göteborg & Co, som numera är ett kommunalt bolag, har som uppdrag att ”försvara (för att det är krig därute?) och stärka Göteborgs position inom besöksnäringen” som ”skapar arbetstillfällen, stora ekonomiska värden och bidrar till att bygga bilden av Göteborg – framförallt utanför Sveriges gränser” som det står att läsa i Göteborgs affärsplan för 2015-2017. Ett uppdrag (står också i planen), är därför ”att marknadsföra och medverka i utvecklingen av Göteborg som turist-, mötes- och evenemangsstad” (Kulturkalaset med alla sina kulturinslag ingår i den sistnämnda ”staden”).

Jag ser det som problematiskt när kultur (ja, det är ett begrepp ”vi” på ”Co” försökt hitta en gemensam definition på under min praktik) förväntas tjäna som medel för att bygga ett samhälle, för att som i det här fallet stärka besöksnäringen (bland annat öka antalet hotellnätter i staden), det vill säga när kultur inte får vara målet utan reduceras till ett medel och där den genererade vinsten oftast inte ramlar tillbaka i kulturutövarens ficka utan i helt andra fickor, gissningsvis i besöksnäringens.

Självklart är det bra om man med kultur kan skapa arbetstillfällen inom andra sektorer och om den kan användas som medel för att exempelvis öka integrationen (som Kulturkalaset gör!) men det borde väl ytterst vara samhällets ansvar att uppnå det och samhällets ansvar att generera kultur och inte kulturen som ska generera ett samhälle? Eller är det möjligt för kultur, eller vad som det än må vara, att både vara ett medel och ett mål samtidigt? Någon?

Nästa vecka har jag fått i uppdrag att undersöka den här, möjligtvis lite obekväma frågan för Gbg & Co, lite närmare och får tillfälle att presentera min analys och diskutera den med personalen. För tillfället har jag ingen analys, bara en tvärtomåsikt: ekonomi är medlet med vilket vi når målet: kultur.

Göteborg & Co är en verklig spindel i nätet med makt och möjlighet att påverka samhället på ett helt annat plan än vad jag med mina fördomar trodde innan jag påbörjade min praktik. Då är det är inspirerande att se hur de väljer den svåra vägen och att de bakom alla juleljus planerar och går till handling för exempelvis en mer integrerad stad, för rättvisemärkning, mångfald och jämlikhet och för att de är så mottagliga för att upptäcka normer de inte trodde fanns…

/Torun Odlöw