Min praktik hos Filip Radovic (som är filosof på Göteborgs universitet) började med en djupdykning i litteraturen om det så kallade ”dream argument.” Detta är ett mycket gammalt argument inom filosofi som menar att det är omöjligt att veta om vi just nu är vakna eller drömmer. När vi drömmer så vet vi sällan om detta förren efter vi vaknat, utan tror istället att drömvärlden är verkliga livet, oavsett hur märklig den kan tyckas vara i efterhand. I vanligt vaket tillstånd accepterar vi på liknande vis sinnesintrycken som presenteras för oss—men om en av karaktärerna hos drömtillståndet är att vår förmåga att skilja verklighet från hallucinationer är avsevärt nedsatt, eller avskaffad helt och hållet, hur kan vi då någonsin faktiskt vara säkra på att vi är vakna? Vilket ögonblick av din upplevelse som än väljs ut så kan argumentet läggas fram att detta är kompatibelt med att det sker i en dröm.

Detta epistemologiska argument sträcker sig i stort sett lika långt tillbaka i historien som filosofin själv. Platon behandlade kort detta ämne i sin text Theaitetos, där han låter Sokrates uttrycka drömskepticism av just detta slag. Ett antal andra klassiska tänkare uttryckte sig också, om än kortfattat, om detta problem; från Aristoteles till Epictetus. Men den mest uppmärksammade versionen av argumentet gjordes av René Descartes i sina Meditationer. Däri tog han upp drömmar som en av byggstenarna i  sin struktur av nu kända skeptiska argument, och det är den versionen av argumentet som större delen av följande litteratur i ämnet utgår från.

Min uppgift var här att göra en omfattande litteratursökning efter artiklar eller böcker (och filmer) som behandlade detta ämne inför en framtida bok, med särskilt fokus på texter från medeltiden (vilket var en aning stressande eftersom källor om ”the dream argument” från medeltiden tycks vara mycket sällsynta, och var den tidseran från vilken jag fick minst resultat, trots mina begränsade, om än uppriktiga, ansträngningar). Jag spenderade då sex veckor med att söka igenom olika databaser (mestadels ”supersök”-funktionen genom Göteborgs Universitetsbibliotek, samt Google Scholar) efter allt tänkbart material om detta argument. Några dagar spenderades även på Humanistiska Biblioteket vid humanisten, där jag strosade runt bland trånga bokhyllor under skymd belysning, fyllda till bredden med lockande volymer jag av begränsad livslängd tvingas ignorera. Resultatet av detta arbete blev en redovisning på 86 sidor, med ungefär 270 sammanställda källor med någon relevans (förhoppningsvis) till drömargumentet eller drömskepticism.