Frukostseminarium i Göteborgs Litteraturhus
Det är fortfarande mörkt och disigt när jag åker hemifrån till Lagerhuset vid Järntorget, där jag gör min praktik. I Lagerhuset ryms många olika organisationer och kulturaktörer på de fyra våningarna. Vanligtvis sitter jag på våning 3 där Nätverkstan har sina kontor, men idag börjar jag min morgon i Göteborgs Litteraturhus i bottenplan.
Göteborgs Litteraturhus började som en extern scen för Stadsbiblioteket under renoveringen av huset på Götaplatsen 2013-2014, där bibliotekets programverksamhet med författarbesök, diskussionspaneler och boksläpp kunde fortsätta. När renoveringen av biblioteket på Götaplatsen stod klar flyttade istället Lagerhusets olika hyresgäster in tillsammans och bildade den ideella föreningen Göteborgs Litteraturhus. Idag är det ett 70-tal organisationer och aktörer som delar på lokalen och arrangerar evenemang kring litteratur, skrivande och det fria ordet.
Någon gång var tredje vecka eller så börjar medarbetarna på Nätverkstan sin arbetsdag med ett frukostseminarium. Då lånar vi Göteborgs Litteraturhus och tittar på ett TED Talk eller bjuder in någon intressant föreläsare och sedan har vi fria samtal om vad vi har tagit del av. Det blir lite om ett personalmöte, fast väldigt mycket mera avslappnat, där alla enas om en riktning för verksamheten kommande veckor. Inför dessa morgonmöten går jag och handlar bröd, mjölk, frukt osv. Jag möter upp min handledare 30 min innan vi börjar för att ställa i ordning borden och brygga kaffe.
På tidigare frukostseminarier har vi lyssnat på ukrainska kulturskribenter som fått residens i Göteborg. De berättade då om sitt arbete för ökad demokrati och yttrandefrihet i Ukraina. De förklarade också hur viktiga fristående kulturtidskrifter är för samhällets kritiska tänkande. Vid den senaste träffen tittade vi på ett inspelat tal av den amerikanske professorn Timothy Snyder som han höll för Svenska Akademien tidigare i år. “What is the meaning of freedom of speech?” frågar Snyder den knäpptysta publiken i Börssalen i Stockholm. Han menar att yttrandefrihet handlar om att ha möjligheten att tala sanning till makten – alltså att de som utnyttjar sin yttrandefrihet för att uttrycka hets mot folkgrupper eller sprida desinformation undergräver själva idén bakom rättigheten.
Idag diskuterar vi de tidigare seminarierna och funderar över vad Nätverkstans roll är i försvaret av yttrandefriheten. En av Nätverkstans funktioner är att vara en plattform för just fria kulturtidskrifter. Syftet med att samla de små tidskrifterna på en gemensam plattform är att göra det fria ordet tillgängligare för allmänheten. Ett exempel på det är Bokmässan i Göteborg, där en monter för utställare kan kosta många tusen kronor. De små tidskrifterna har inte råd att själva köpa sig in där, men Nätverkstan tar en liten summa från alla tidskrifter de arbetar med och kan köpa en stor gemensam monter där de kan få exponering och nå nya läsare.
Bland kulturtidskrifterna finns högt och lågt från hela landet. Den psykoanalytiska tidningen Arche delar plattformen med tidskrifter som Faktum, Båtklassiker och den anarkistiska aktivisttidningen Brand. Eftersom samtliga tidskrifter har en egen ansvarig utgivare brukar Nätverkstan låta alla som vill gå med och synas på plattformen göra det – ordet är fritt! Men när tidningen Brand gjorde ett jubileumsreportage om AFA i augusti i år väckte det ilska hos en del högerextrema organisationer som började hota anställda på Nätverkstan. Vad innebär Nätverkstans uppdrag som plattform för yttrandefrihet? Vad skulle Nätverkstan svarat på kritiken? Och vad ska man svara om NMR vill gå med i plattformen med en egen tidskrift?
Vi återvänder till kontoren på våning 3 med flera spännande frågeställningar.
/ HA
